Franciskus av Assisi – vad kan han lära oss idag?

Franciskus av Assisi dog för 800 år sedan, men hans frågor känns märkligt aktuella. Vad behöver vi egentligen äga och bära? Hur lever vi nära Gud, andra människor och skapelsen? Och vad händer när tron inte bara är något vi tänker – utan något vi faktiskt försöker leva?

Vad kan en människa som levde för 800 år sedan säga till oss som lever 2026?

Idag för 800 år sedan…

Den 3 oktober 1226 dog Franciskus vid Portiuncula. Han var sjuk och kraftigt försvagad och hade bett att få föras dit när han förstod att döden närmade sig. Enligt den franciskanska traditionen samlades hans närmaste omkring honom, Johannesevangeliet lästes och Franciskus mötte döden i samma anda som han tidigare skrivit om den som syster död.

Mannen vi tror att vi känner

Vi känner honom kanske som mannen med fåglarna, djuren och naturen. Men bakom den ganska romantiserade bilden finns en betydligt mer radikal människa.

Han föddes omkring 1181/82 i en välbärgad köpmannafamilj, men lämnade så småningom rikedom och status för ett liv i fattigdom och efterföljelse av Kristus. Runt honom växte den franciskanska rörelsen fram. Det var alltså inte främst ett projekt om att leva lite enklare som drev honom utan frågan vad händer om jag faktiskt försöker leva som om evangeliet är sant?

Varför Franciskus känns modern även idag

Enkelheten

I en kultur som hela tiden uppmuntrar till att lägga till mer så blir Franciskus en ganska besvärlig röst. Vad behöver vi egentligen äga, kontrollera och bära? Det är lätt att läsa Franciskus i ljuset av vår tids intresse för minimalism och ett enklare liv, men hans fattigdomsideal gick betydligt längre än så. För honom handlade enkelheten ytterst om frihet att följa Kristus. Att äga mindre var inte målet i sig, utan ett sätt att inte låta ägandet stå i vägen för det liv han ville leva. Enkelhetens rytm ligger nära dessa tankar.

Skapelsen

Han skrev Solsång mot slutet av sitt liv, när han själv var svårt sjuk och nästan blind. Där möter vi solen, månen, vinden, vattnet och jorden som syskon i en skapelse som hör samman. Den sjunger och läser vi ofta på pilgrimsvandringar och jag tycker att den är otroligt kraftfull. Det som berör mig är att Solsången inte skrevs av en människa som befann sig på toppen av livet. Franciskus var sjuk, hade svåra smärtor och hans syn var kraftigt försämrad. Ändå riktar han blicken utåt och lovsjunger Gud genom solen, månen, vinden, vattnet och jorden. Kanske är det en av anledningarna till att texten fortfarande känns så stark. Skapelsen blir inte bara en vacker bakgrund till människans andliga liv. Vi hör själva till den. Solen och månen, vattnet och jorden blir broder och syster – delar av samma skapelse som vi själva.

Efterföljelsen

Franciskus tro var inte bara något han tänkte. Den skulle levas. I kroppen, relationerna, pengarna, vardagen och i hans sätt att möta världen.

Det är här som Franciskus blir extra intressant för mig eftersom jag ofta återkommer till frågan om hur tron tar plats i våra vanliga liv. Inte bara vad vi tror på, utan hur tron påverkar vår tid, våra val, våra relationer och det vi väljer att lägga vår uppmärksamhet på.

Pilgrimsvandringen är ett tydligt exempel på det. Vi går med kroppen, anpassar oss efter vägen, bär bara det vi behöver och upptäcker ganska snabbt att vi inte kan kontrollera allt som händer längs vägen. Men samma frågor följer med oss hem. Vad behöver jag egentligen? Vad kan jag släppa taget om? Och hur skulle mitt liv se ut om min tro fick påverka inte bara mina tankar, utan också mitt sätt att leva?

Franciskus påminner mig om att ett andligt liv inte främst är något vi tänker oss fram till. Det är något vi övar oss i att leva.

800 år efter Franciskus död lever vi i en värld han knappast skulle känna igen. Ändå är frågorna förvånansvärt bekanta. Vad behöver jag egentligen? Vad binder mig? Hur lever jag nära Gud, andra människor och den skapelse jag själv är en del av? Kanske är det därför en liten fattig man från Assisi fortfarande har något att säga oss.

En liten faktadetalj som dessutom är värd att nämna: jubileumsåret 2026 markerar 800-årsminnet av Franciskus död, och den franciskanska orden har särskilt uppmärksammat detta som kulmen på en serie 800-årsjubileer under åren 2023–2026.

För dig som vill läsa mer om Franciskus av Assisi

På den här sidan kan du läsa mer om Franciskus och hans liv och här om hans död den 3 oktober 1226, idag för exakt 800 år sedan. Även inom Svenska kyrkan finns en franciskansk tredje orden, Franciskus Tredje Orden (FTO), för kvinnor och män som vill leva i den franciskanska traditionen.”