Ett halvår utan mål till ända – vad hände när jag slutade att planera?
Går det att leva utan mål och ändå få saker gjorda? Efter ett halvår med livsregler istället för mål ser jag mindre stress, mer närvaro och en vardagsrytm som passar mig bättre.
I januari 2026 så bytte jag mål mot något mjukare nämligen livsregler. Nu har det gått ett halvår och det är dags att se tillbaka. Jag beskrev då min resa med mina år som proffs-planerare både åt mig själv och andra. Otaliga är de timmar som jag lagt på att se framåt och försöka dela upp tiden i delmål. Och inget ont om detta, jag har hjälpt andra att uppnå mål av olika typer i livets alla områden.
Försäljningsmål, viktmål, prestationsmål för ridning och löpning. Jag har gått ner 10 kilo, tagit mig till SM, skapat försäljningskampanjer och analyserat mina resultat i sociala medier. För mål kräver även uppföljning i den andra sidan, utvärdering för att se att kursen är den rätta. Och sen justera framåt, så frågan är vad som händer om vi släpper kontrollen.
Kommer allt att rasa?
Jag kastade ut min Full Focus Planner
Men i januari så bestämde jag mig för byta riktning och testa något nytt. Efter årtionden av 90 dagarsmål & strategier slängde jag ut min Full Focus Planner, och det här är ett försök att berätta vad som hände.
Jag höll på att planera inför nästa kvartal, och jag kunde helt enkelt inte se någon mening med det längre. Så jag slängde den. Jag ersatte den med en enkel dagbok där jag noterade vad som FAKTISKT hände varje dag – var min tid faktiskt tog vägen – istället för att planera vad jag ville skulle hända.
Inom en månad var förändringen uppenbar.
Mitt fokus skiftade till att vara i nuet – att göra det som behövde göras istället för att jaga det jag trodde att jag borde göra. Jag hittade en RYTM som faktiskt passade mitt liv – både privat och i arbetet.
Och här kommer det som överraskande mig mest, när jag började notera vart min tid FAKTISKT tog vägen kunde jag äntligen se vad som tog för mycket tid från det som var viktigt. Det gav mig den klarhet jag behövde för att kunna säga NEJ
Jag har fortfarande mina formella möten i min Google-kalender – men den ständiga planeringen, mål & delmål, pressen att alltid sträva mot nästa sak?
Borta. Och det kändes som en befrielse.

Hur har min vardag förändrats?
- Jag är mindre stressad. Min omgivning tycker att jag har landat och visst finns det dagar och tillfällen då min stressnivå är högre men det har ofta att göra med att jag inte hållt lika hårt i mina NEJ som jag borde. (och det är en resa i sig)
- Jag får lika mycket gjort. Här tänkte jag nog att saker skulle förändras till det sämre men det blev faktiskt tvärt om. När jag kastade ut produktivitetstänket så blev jag faktiskt mer produktiv. Jag skriver, läser och tar hand om administrativa sysslor enligt en rytm som passar mig.
- Jag är mer nöjd med min vardag. Jag tar mig tid att njuta av nuet, tid som till del tidigare tagits upp av fokus på uppgifter och ett framåt tänk. Och ett bockande i att göra listan.
Några missuppfattningar om det där med att vara utan mål
Bekväm. Ett liv utan mål gör en människa självgod? Om du med ”självgod” menar ”nöjd” – då är svaret ja. Annars – nej, det gör mig inte självgod. Tvärtom: när jag väl hade befriat mig från stressen i mitt liv ägnade jag mig åt nya, spännande projekt och levde ett liv fyllt av passion och mening.
Utveckling. Ett liv utan mål gör att du inte utvecklas. Absolut inte, jag har haft ett fantastiskt år och tagit stora kliv i min egen utveckling och fått bättre relationer både med mina nära och kära och med Gud.
Du har ju mål iallafall? Till exempel att få bloggen att växa och att skriva färdigt en bok. Det är intentioner som ingår i min dagliga rytm för när jag gör plats för det som är viktigt så får även dessa bitar plats. För att jag mår bra av det.
Så här ser det ut hos mig just nu
Jag bytte alltså ut min Full Focus Planner mot en dagbok där jag reflekterar över dagen och det som ligger i mina tankar just nu. istället för att göra en plan för den kommande månaden så skriver jag nu ner en kort meningen om vad som hände den dagen. Det ger mig en god överblick på vad jag faktiskt lägger min tid på.
När månaden är slut ser jag över hur jag ville att månaden skulle kännas, funderar över vad jag kan lära mig av det och skriver några rader om den kommande månaden.
Mina möten ligger i min digitala kalender så att jag (och min kära man) vet när och var jag (vi) ska vara. Det får räcka. Jag spärrar även av vissa dagar som obokade så att jag inte kan tacka ja till något i all hast.

Här är mina tankar om varför det fungerar:
När du alltid planerar framåt – sätter upp mål, planerar nästa kvartal, nästa projekt, nästa milstolpe så lever du i framtiden. Du är aldrig helt närvarande i det som faktiskt är.
Men när du ser tillbaka och kartlägger vart din tid tog vägen, så ser du SANNINGEN, att du har inte den kontroll du tror att du har. Andra saker och andra personer har prioritet. Och istället för att kämpa emot det eller försöka optimera det, kan du faktiskt arbeta MED det.
Jag har blivit djupt inspirerad av konceptet ”slow productivity” – dvs gör färre saker, arbeta i en naturlig takt, sträva efter kvalitet snarare än kvantitet. Det är inget produktivitetsknep. Det är ett sätt att leva. Och det passar bättre för den jag är idag.
När du slutar jaga framtida resultat och börjar leva efter dina livsregler och värderingar i nuet skapar du utrymme för det som verkligen betyder något. Du fyller inte längre varje ledig dag med ännu ett projekt eller åtagande bara för att det finns där.
Testa och se hur det fungerar för dig. Släng planeringskalendern – eller lägg undan den i en månad. Börja skriva dagbok om vad som faktiskt hände varje dag istället för att planera vad du vill ska hända. Håll koll på vart din tid tog vägen. Kanske blir förvånad över vad du upptäcker.
Kommentera nedan om du tänker testa detta och kom tillbaka om 30 dagar för att berätta hur det gick.
Mer att läsa på temat slow living:
Skapa rytm i livet – som faktiskt bär dig
Det stilla livet i en snabb värld – en väg till slow living
Lär dig vila innan du blir trött – varför vila är en livsregel
Livsregler istället för mål – så skapar du inre riktning
Exakt det här har jag klurat på under sommar! Jag märker mer och mer att jag blir stimmig av att-göra listor och blir besviken när allt inte är gjort när dagen är slut. Samtidigt är det så många som förordar rutiner listor och rutiner igen. Känns som man har det i sig ändå? Tack för att du ”går mot strömmen” – det känns skönt 🩷
Åh så härligt att vi är flera som gör revolt. Och kanske är den process i sig som man behöver landa i. Tack för att du delar 🙏